 |
| Anders Segerson, Byn. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
Anders Segerson – En konstnär i livets tjänst
I mötet med Anders Segerson upphör gränsen mellan konstnären och hans konst. Det är som om han andas genom sina målningar, lever genom färgen, tänker i linjer och ljus. Allt i hans närvaro vittnar om en människa som inte målar om livet, utan i det – som om varje dag är en del av ett större verk som långsamt tar form.
Årets motiv bär hans by i sina händer. Det är inga vykortsvackra idyller, men något vackrare än så – ett slags öm realism, där det offentliga rummets arkitektur lyfts fram med en stilla vördnad. Varje byggnad tycks andas, varje gata viskar historier. Han målar inte för att visa upp, utan för att bevara – känslan, rytmen, livet i det gemensamma.
Färgskalan är återhållen, som om naturen själv fått viska sina toner till honom. Dova nyanser – jord, rök, sten, skymning – skapar ett rum av stillhet och eftertanke. Och mitt i det romantiska uttrycket finns en skärpa, en nerv, som bara kommer ur ett helt livs disciplin. Inget är slumpmässigt, allt bär på en inre precision, inympad genom årtionden av fördjupning.
Det finns något sällsynt i Segersons sätt att hålla fast vid sitt hantverk. Oljefärgen är en del av honom – inte ett verktyg, utan en förlängning av hans själ. Han tillhör de där konstnärerna som inte pratar om konstnärskapet som en roll, utan som ett tillstånd, en livsform. Det är måleri där handen vet vad hjärtat vill.
Vid sidan av dukarna formar han även objekt i trä – små väggskåp, snickrade med samma varsamhet som en målning. Allt bär hans språk. Allt vittnar om en man som ser det stora i det lilla, som hittar poesi i träets ådring och en dörrs knäpp.
Fågelmålningar, som Segerson själv beskriver som speglingar av sitt inre tillstånd, bär en stilla men djupt kännbar melankoli. De små gestalterna som landar på hans bakgård, i ateljéns närhet, fångas inte bara som motiv – de blir minnesbilder, nästan som böner i färg. I en tid då fåglarnas sång hotas av tystnad får varje penseldrag en tyngd som går bortom estetik.
När sommaren 2023 slog värmerekord och forskare larmade om klimatförändringarnas effekter på fågellivet, blir Segersons verk ännu mer laddade. “Att arter kommer att försvinna råder det ingen tvekan om”, konstaterade en biolog, samtidigt som nya arter börjar söka sig norrut, i en förskjutning utan slut. I detta landskap av förändring står Segersons fågelmålningar som ömsinta vittnesmål – inte bara över det som är, utan över det som en gång var.
Hans fåglar, vaggade i dova naturtoner, blir bärare av tidens sorg och skönhet. De flyger inte längre bara genom hans bakgård – de rör sig genom våra samveten.
Att vistas i Segersons värld är att bli påmind om varför vi behöver konsten. För att den stannar tiden. För att den låter oss se. Och för att det i vissa människors händer, i vissa penseldrag, finns en närvaro som tröstar, förundrar – och dröjer sig kvar.
Anders Segerson finns på Svenstadsvägen 360 i Båstad, ateljén är öppen fram till den 27 april 2025.
 |
| Anders Segerson i diskussion och reflektion av sitt arbete. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn, en utav mina absoluta favoriter. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Hallandsväderö. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, vi diskuterade att vi besökte honom för 3 år sedan och var tagna av hans målningar och det var dessa han tog fram. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Fåglar. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Byn som finns utanför hans ateljé. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Väggskåp utanför ateljén. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
 |
| Anders Segerson, Ateljéns ingång på baksida av huset. Foto: Mimmie Bon 18/4-25 |
Kommentarer
Skicka en kommentar