Van Gogh Alive, Malmömässan

Van Gogh Alive, Malmömässan, 2024.

Jag vet ärligt talat inte vad jag tänkte när jag betalade 245:- för att besöka Van Gogh Alive på Malmömässan. Detta är en digital utställning av en utav våra största konstnärer som knappast sålde några verk under sin livstid men som efter sin bortgång fått reproducerat allt han någonsin gjort... Därav min negativa inställning till att överhuvudtaget sponsra denna typ av verksamhet...dock är väl nästan all konst så..

Hela utställning består av circa 300 bilder som visas i en 40 minuters lång konstupplevelse, där Van Goghs konstverk visas upp i takt med musik och i en grafiskt visuell upplevelser där animation läggs på Van Goghs utvalda konstverk. 

Hela min ryggmärg sved de första 20 minuterna tills jag lyckades lugna mig. Denna recension blir banne mig inte kul att uppleva, skriva eller läsa tänkte jag. Men..något hände efter ett tag. I stora bildskärmar som utställnings rummet var omringad av slaktades Van Goghs konstverk och blev projicerade på skärmarna. 

När porträtterna blev förstorade blev de också mer mänskliga, jag sveptes in i deras ögon och började fundera hur deras vardag kunde ha sett ut mm.

Bildskärmarna visade konstverk som delats upp och som fokuserade på olika delar av verken. Förstoringar, detaljer i takt att man valt att lägga till animation till vissa konstverk såsom att det regnar..soluppgång..

Musiken var i samklang som Van Goghs verk flödade i bildskärmarna. Groteskt om du frågar mig.  

Men något hände, nämligen att jag befann mig mitt i en tavla då de stora bildskärmar satte mig snabbt in i någon slags sinnesstämning. Sinnesintrycken var brutala då bildskärmarna visade olika verk samtidigt.. Jag var i ett fysiskt flöde och intryck. 

Musiken som slaviskt anpassades till animationen bidrog till att det blev övermäktig att inta konsten. Okay, hela detta utspelar sig i en mässhall vilket är påtagligt, bildskärmarna är stora och på marken har man ytterligare projicerat Goghs verk. 

Bildspel av Goghs konstverk varvas med hans anteckningar såsom poesi och reflektioner om sitt konstnärskap och livet. Van Gogh kunde uttrycka sig i text också dock blev det grafiska upplägget med svart bakgrund och vit text i modern typsnitt som ännu ett flöde. 

Funderat en hel del vilka positiva effekter det kan komma ur denna utställningsform och självklart har jag en inre förståelse av att detta sätt kan skapa intresse för Van Goghs konstnärskap. 

Dock är ett måste för mig att våga stå framför en fysisk tavla, att uppleva den precis som den är, att ta in ett verk fysiskt och att i min egen takt navigera mig i den.

Jag arbetar med ungdomar och jag recenserar aldrig konsten för de, varken i hur jag pratar om konsten eller konstverkets bildspråk. 

Vågar säga att de förstår när man som pedagog är rak och kommunikativ. Vi kan inte underskatta oss själva som individer, oavsett kön, nationalitet och ålder så har vi erfarenheter, upplevelser som ungdomar kan hämta ifrån. Det gäller att lyssna och imponeras av hur konst påverkar de. Utan förväntningar eller att tvinga fram något. 

Det gäller också att våga stå framför en tavla och låta det bli en inre färd som är skapad av en själv, där man själv manipulerat själva upplevelsen.