Likvärdighet för att hänvisa till den personliga önskan

Foto: Curatorn& Konstnären

Psykoanalytikern Carl Jung hävdar att människan älskar att titta på andras människors lidande eftersom det är underhållande och vi påverkas inte direkt av det.
Genom att titta på andra människors elände får vi chansen att döma och skratta åt andra människor, men vi är då fria från att känna oss eländiga. Han myntade en term likvärdighet för att hänvisa till den personliga önskan att titta på konstiga och hemska saker.

Jung tror även att inuti varje människa finns en skugga som representerar den mörkaste sidan av mänskligheten. Han menar på att ju mer människan undertrycker skuggar ju starkare blir den.

Det är därför, det är svårt att undvika frestelsen att stirra på andra människor förtvivlan.
Detta beteende är oemotståndlig eftersom den uppfyller vilja att åta negativiteten styra, utan att begå några brott.

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Kanske är det därför vi fängslas av många konstnärers motiv, liv och uttrycksätt. Nu drog jag paralleller till konsten jag kan också mena kulturen.
Dock är detta något som sker i vår vardag idag, då tillgängligheten att avbilda/fotografera något, någon finns i våra mobiler mm.
Det är egentligen ingen nyhet då detta alltid gjorts inom konsten.
Dock är det en intressant tanke att vi dras till att titta på andra människors elände, även jag.

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Foto: Curatorn& Konstnären

Motiven i mina fotografier idag är fragmenter som en gång levt, vissa har jag aktivt valt att beskåda när de övergår till ett annat stadie för att faktiskt bli fotograferade. Makabert men så sant.

Så med andra ord, här, jag åskådaren som använder ett offer som ett underhållande föremål för att uppfylla min önskan. I det här fallet finns det ingen direkt betydelse utan bara en önskan.